En kall vind har ungefär samma temperatur som luften ute, ibland lägre. Boverket beskriver den som en vanlig takkonstruktion som ofta drabbas av fuktskador.
Fukten kan komma från regn som läcker in, från fuktig inomhusluft, från uteluften som ventilerar vinden och från byggfukt i nya hus. Rätt åtgärd kräver att man vet vilken källa som är störst.
Skadorna stannar inte alltid på vinden. Boverket skriver att påväxt på byggmaterial kan sprida föroreningar till bostaden med luftrörelser och ge lukt och sämre luft inomhus.
Inomhusluften innehåller oftast mer vatten än uteluften. När den läcker upp genom otätheter i bjälklaget kyls den ned, och fukten fäller ut på yttertakets kalla insida.
För att luften ska tryckas upp krävs både ett hål och ett övertryck inomhus. Övertrycket blir större på vintern, när temperaturskillnaden mellan inne och ute är som störst.
En vindslucka utan tätningslist eller isolering släpper lätt upp varm luft. Samma sak gäller där rör, kablar och ventilationskanaler går genom bjälklaget.
Vid tilläggsisolering kan lösull eller skivor täppa till luftspalten vid takfoten. Boverket råder därför att se över hur vinden ventileras innan isoleringen läggs.
Bättre isolering gör också vinden kallare, och därmed oftast fuktigare. Planera därför ventilationen och tätningen samtidigt som du tilläggsisolerar.
Regn kan ta sig in vid genomföringar, skarvar, ränndalar och infästningar. En fläktkanal från badrum eller kök som har glidit isär, eller som slutar på vinden, blåser fuktig luft rakt in i utrymmet.
Boverket nämner också vakuumventiler på avloppsrör, som behöver kontrolleras regelbundet. Snö kan dessutom blåsa in genom ventilationsöppningar vid takfoten och smälta senare, om öppningarna inte är utformade för att stoppa den.
Alla fukttecken betyder inte läckage inifrån. Klara och kalla nätter kan yttertaket kylas så mycket att uteluften kondenserar på insidan. Återkommande frost eller fuktfläckar visar däremot att fukt tillförs som inte hinner torka ut.
Fotografera det du ser och skriv datum på bilderna. Gå bara på bjälkar eller gångbryggor, aldrig direkt på isoleringen.
Ta hjälp om påväxten täcker större ytor, om virket känns mjukt eller om lukten märks inne i bostaden. Detsamma gäller om frosten kommer tillbaka trots att du har tätat.
Planerar du att tilläggsisolera en vind som redan har mögel eller röta, ska orsaken åtgärdas först enligt Boverket. Annars döljs skadan under den nya isoleringen.
En fuktutredning mäter fukten i virket, letar efter läckvägar och bedömer om materialet kan saneras eller behöver bytas. Fuktmätning ger inget ROT-avdrag enligt Skatteverket, men flera av de reparationer som följer kan göra det, till exempel tilläggsisolering.
Att bara tvätta bort påväxten räcker sällan. Utan att fuktkällan åtgärdas kommer möglet tillbaka.
Götalands Takteknik gör fuktutredningar och mögelsanering. Vi lagar också tak, genomföringar och plåtdetaljer. Vi börjar med att hitta orsaken och föreslår sedan åtgärder efter hur just din vind är byggd.
Kontakta oss om du har sett tecken på fukt, så bokar vi ett besök.